17:14:44
Ingången till en annan värld
Grottor och bergrum i berggrunden har traditionellt betraktats som ingångar till underjorden. Människor som har varit intresserade av att komma i kontakt med gudar och andar eller få någon form av andlig inspiration har vid olika tillfällen sökt efter sådana platser. Det har bland annat varit vanligt bland Apache-indianer att shamaner besöker grottor för att komma i kontakt med övernaturliga krafter.
Att krypa in i en grotta och ut igen kan också vara en religiös handling i sig. Det kan vara något du gör för att återfödas som barn av jordgudinnan och därmed få någon slags välsignelse från henne. Så vitt jag förstår kan de förkristliga grekerna och kelterna ha praktiserat detta i speciella grottor som de ansåg vara heliga. Huruvida detta också var en typ av praxis i Norden i gamla dagar är svårt att säga. Men om vi tittar på språket, säger vi åtminstone en grotta - grottan. Så åtminstone, en grotta är ett femininum.
Grottor som betraktas som heliga, finns det särskilt många av i Grekland. Filosofen Platon använde också en grotta som ett exempel i sin mest berömda grottliknelse. Detta skrev jag ett inlägg om tidigare.
I Nordeuropa är grottorna särskilt förknippade med gudinnan i dödsriket Hel. Det nordiska ordet för grotta är "hellir". Detta antyder att man föreställde ingången till helvetes värld som en grotta. Så en grotta som det tar nio nätter att rida igenom innan de anländer till Hels rike.
Den mest legendariska grottan i Norge är Dollsteinhola på Sandøy, sydväst om Ålesund. Denna grotta är ungefär 180 meter lång och har smala och branta passager som gör det svårt att komma åt, vilket verkligen har sett det som extra mystiskt.
Grottan nämns i nordisk litteratur. Jarl på Orkneyöarna, Ragnvald Kale Kolsson skal bland annat ha varit inne i grottan 1127, eftersom han trodde att en skatt gömdes där. Ordet "doll" som namnet på grottan börjar med är förmodligen samma ord som används i gudnamnen "Mardoll" (namnet på gudinnan Freja innan hon gifte sig) och "Heimdall", som betyder "ljus". Detta behöver inte betyda att hula hade något att göra med dessa gudar. Jag tror snarare att hula har fått ordet "doll" i namnet helt enkelt för att ön tidigare kallades Dollsøy.
När det gäller förkristen religiös aktivitet av den typen jag har nämnt ovan, har jag inte hittat något som tyder på att något sådant hände på Dollsteinhola. Men på senare tid har ockultister / spiritualister rest till denna grotta för att meditera och kommunicera med andar.
Legenden som grottan har blivit mest känd för är att kung Arthur måste ha varit på ön och gömt en skatt i grottan, och att han också dödades och begravdes på ön. Efter lite forskning måste jag säga att även om det har bevisats att kung Arthur var en riktig person som levde under åren 490-545, är det mycket osannolikt att han reste till Sandøy. I allmänhet finns det många olika berättelser om kung Arthur. Det finns bland annat över 20 gamla slott / ruiner som det påstås var Arthurs slott Camelot. Och det finns cirka 10 olika gamla begravningsplatser där det sägs att Arthur är begravd. Kung Arthur sägs ha varit på Island också, trots att ön inte upptäcktes ännu när han levde. De flesta av King Arthur-platserna finns på de brittiska öarna, men de finns också på andra håll i Europa. Så i Norge finns en egen variant av dessa legender på Sandøy.
Inlägget jag skrev om Platons grottliknelse är förresten här.
